Sorteringen bestämmer priset på containern

Att hyra en container uppfattas som en transporttjänst. Ett kärl kommer, fylls och hämtas.

Det som faktiskt avgör kostnaden är något annat, nämligen vad som ligger i den när den vägs. Priset består av tre delar: hyran för kärlet, transporten och mottagningsavgiften för materialet. Den sista är oftast störst, och den varierar kraftigt mellan fraktioner.

Sedan kraven på sortering vid källan skärptes har det dessutom blivit en regelfråga och inte bara en ekonomisk.¹ Bygg- och rivningsavfall ska sorteras i bestämda fraktioner där det uppstår, och ansvaret ligger hos den som producerar avfallet.

Här är fraktionerna, vad de kostar och vad som brukar gå fel.

Trä

Den vanligaste fraktionen i renoveringsprojekt och en av de billigare att lämna, eftersom rent trä går till energiåtervinning.

Det som gör fraktionen dyrare är föroreningar. Impregnerat trä hör inte hit utan är farligt avfall och ska hållas separat. Detsamma gäller målat trä i vissa fall, beroende på vad färgen innehåller.

Spik och beslag är däremot sällan ett problem, eftersom metall avskiljs i behandlingen.

Det praktiska felet är att en container för trä används som blandcontainer när något annat ska slängas och ingen annan container finns. En enda säck gips eller isolering kan innebära att hela lasset omklassas.

Gips

En egen fraktion och en som förvånar många.

Gips ska hållas separat eftersom materialet går att återvinna och eftersom det orsakar problem i andra behandlingsled. Det får inte blandas med brännbart.

Vid en badrumsrenovering eller en lokalanpassning uppstår gips i betydande mängder, och det är därför sådana projekt ofta kräver fler kärl än man först räknat med.

Betong, tegel och kakel

Den tyngsta fraktionen och den där viktbegränsningen blir avgörande.

Ett badrum som rivs till betong ger rivningsmassor som väger betydligt mer än volymen antyder. En container som ser halvfull ut kan redan ligga över tillåten vikt, och en överlastad container kan inte hämtas.

Det är ett praktiskt problem som orsakar bomkörningar, alltså att en bil kommer ut och åker tillbaka utan last. Den körningen faktureras.

För tunga fraktioner används därför mindre kärl. Det är inte för att materialet tar liten plats utan för att en stor container aldrig skulle kunna fyllas.

Metall

Den enda fraktionen som kan ha ett positivt värde.

Skrot är en råvara, och beroende på mängd och kvalitet kan mottagningen antingen kosta lite eller ge ersättning. Det är ett argument för att hålla metall separat även i mindre projekt.

Det som sänker värdet är blandning. Rostfritt, koppar och aluminium är värda mer separat än tillsammans med vanligt stål, och i en rivning av en verkstad eller ett kök kan skillnaden vara påtaglig.

Plast och isolering

Två fraktioner som ofta blandas ihop och som ska hållas åtskilda.

Plast som kan återvinnas ska sorteras ut. Isolering, alltså mineralull och liknande, hör till en egen ström eftersom materialet inte brinner och inte går att återvinna på samma sätt.

Isolering är dessutom skrymmande i förhållande till vikten. En container fylld med mineralull väger nästan ingenting men är full, vilket gör att fraktionen ofta styr hur många hämtningar som behövs.

Farligt avfall

Den fraktion som aldrig får hamna i en vanlig container och som ändå gör det regelbundet.

Hit hör färg och lösningsmedel, impregnerat virke, asbesthaltigt material, lysrör och lampor, batterier, elektronik och oljeprodukter.

Asbest är den som orsakar mest problem i renoveringssammanhang. I byggnader från före mitten av åttiotalet finns asbest i kakelfix, mattlim, rörisolering och vissa skivor. Materialet ska hanteras och emballeras särskilt, och det får inte blandas med annat rivningsavfall.

Elektronik och vitvaror omfattas av producentansvar och lämnas i egna strömmar.

Det praktiska rådet är att bestämma i förväg var det farliga avfallet ska ta vägen, eftersom det annars hamnar i den container som råkar stå närmast.

Blandat avfall

Det som återstår när de övriga sorterats ut.

Blandfraktionen är alltid dyrast per ton, eftersom den ska sorteras i efterhand på en anläggning. Ju mer som ligger där, desto högre blir mottagningsavgiften.

Det är också själva mekaniken bakom hela kostnadsbilden. Ett projekt som sorterar på plats betalar flera lägre avgifter. Ett som inte gör det betalar en hög avgift för allt.

Skillnaden är tillräckligt stor för att motivera fler kärl även på en mindre arbetsplats, trots att det innebär mer hyra.

Var containern får stå

Placeringen avgörs av tre saker och de bör redas ut innan beställningen.

Marken ska bära. En full container med rivningsmassor är tung, och plattsättning, gräsmattor och nyanlagda ytor tar skada. Underlagsskydd i form av plank eller skivor är en billig försäkring.

Fordonet ska komma åt. En lastväxlare behöver utrymme både för att ställa av och för att hämta, och en container som ställts under en gren eller intill en balkong går inte att lyfta. Fri höjd är oftare problemet än fri bredd.

Och om placeringen sker på allmän plats, alltså på gata eller trottoar, krävs tillstånd från polisen samt markupplåtelse från kommunen.² Handläggningstiden bör ligga i planeringen, och kravet gäller även korta perioder.

På kvartersmark inom en bostadsrättsförening är det styrelsen som beslutar, och i tät stadsbebyggelse är utrymning och framkomlighet för räddningstjänsten en fråga som behöver vägas in.

Storleken och tiden

Två val som hänger ihop.

Ett större kärl kostar mer i hyra men färre hämtningar. Ett mindre kostar mindre men kan behöva tömmas flera gånger, och varje tömning innebär en transport.

För tunga fraktioner avgörs valet av vikten, för skrymmande av volymen. Ett rivningsprojekt behöver därför ofta två storlekar samtidigt.

Hyrestiden är den andra variabeln. Många upplägg har en fri period och därefter dygnshyra. Ett projekt som drar över i tid får då en löpande kostnad som ingen räknat med, och det är värt att fråga hur debiteringen ser ut efter den fria perioden.

Det som ligger bakom hämtningen

Transporten av avfall är en tillståndspliktig verksamhet, och den som yrkesmässigt transporterar avfall ska ha tillstånd eller vara anmäld beroende på mängd och typ.

Mottagningen ska i sin tur ske på en anläggning som får ta emot materialet. En seriös aktör kan redovisa vart materialet tagits, och den redovisningen är något en verksamhet ofta behöver för sin egen dokumentation.³

Lastsäkring hör till samma kedja. En container som fyllts över kanten kan inte transporteras lagligt, och det är därför chauffören ibland säger nej på plats.⁴

Frågorna som gör beställningen rätt första gången

Fem uppgifter räcker för att få rätt kärl utkört.

Vad som ska slängas, uttryckt som fraktioner och inte som skräp.

Ungefärlig mängd, gärna i kubikmeter eller som antal rum som rivs.

Var kärlet ska stå, inklusive underlag och fri höjd.

Hur länge det behövs.

Och om något farligt avfall förekommer.

Med de fem kan en leverantör skicka rätt storlek direkt, och det är skillnaden mellan en utkörning och två.

Det billigaste lasset är fortfarande det som sorterades innan det lastades.

Noter
1. Naturvårdsverket, krav på utsortering av bygg- och rivningsavfall vid källan samt hantering av farligt avfall.
2. Polismyndigheten, tillstånd för användande av offentlig plats enligt ordningslagen.
3. Återvinningsindustrierna, branschinformation om avfallstransporter, mottagning och materialåtervinning.
4. LCS, containeruthyrning och avfallshantering. lcs.se